Anatomi

 

Anatomi är vetenskapen om djurkroppens byggnad, dess form och utveckling.
Hunden som ras finns i ett stort varierande utbud både vad gäller utseende, päls och storlek. De kan väga från´1kg till mer än 80kg, ändå är de alla hundar. Skillnaden är framtagen i syfte att tillgodose våra behov av hunden, allt från miljö, bruksformer och folkslag har spelat in.
Men trots att skillnaden kan vara drygt 80kg i vikt och meter i mankhöjd är de basala anatomiska formerna lika för alla hundar.

En frisk hund med en god anatomi föds med ett rörelsemönster som medger en full rörelsebana, med ökad ålder samt vid träning inskränks denna rörlighet.

Anatomin kan delas in i två olika delar - systematisk - handlar i stort om organen och dess funktionella system och topografisk - delar upp kroppen i regioner och behandlar deras byggnad och placering, hur de förhåller sig till varandra och till kroppsytan.

Skelettet består av lite drygt 300ben som förenas genom att de antingen är sammanväxta eller möts i en rörlig led. Det primära för skelettet är att bära upp kroppen samt blida sk hävstänger på vilka musklerna kan verka. En hel del ben skyddar också ömtåliga organ, så som hjärta, lungor och hjärna.
Benen innehåller mineraler, så som kalcium och fosfor men det är också fullt av benmärg, som är det viktigaste blodbildandet organet som finns i hundens (allt växande) kropp.
Ben som gränsar mot varandra binds samman med antingen fogar eller leder. I en led möter benytorna varandra och mellan dessa finns en ledspringa - dessa kallas ledkapsel.I dessa kapslar skall det finnas en del ligament.

Den aktiva delen i rörelseapparaten är den sk skelettmuskulaturen - i rörelse drar den sig samman, kontraherar sig eller slappnar av i elastiskt tillstånd.
De flesta av dessa sträcker sig mellan olika kroppens olika delar och passerar därmedflera leder - och möjliggör rörelser.

Huden på hunden är det organ som är skyddande vad gäller kyla, värme och väta - pälsen därimot är så olika för de olika raserna att man inte kan ge ett specifikt svar för hur den skyddar din ras. Har du en schnauzer t ex är den raggiga pälsen ett utmärkt skydd mot väta och smuts, har du en pudel är dess (ursprungs)päls främst vattenavstötande och skyddande av lederna pga av att de skulle ligga i vatten under längre tid vid apportering. Har du en nakenfis... ? ingen skyddande päls där inte.


Hos pinscher är pälsen numer kort och tät, den skall ligga slätt intill huden och vara glänsande. Eftersom pälsen ser ut som den gör idag, vackert tät, kort och skimmrande i solen bör man tänka på att den trots allt inte ger mycket skydd i kyla, regn och blåst.
Pälshåren sitter nedsänkta i en hårsäck, det är här den talgkörtel sitter som bildar fett för att pälsen skall vara vattenavstöttande.


Svettkörtlar har inte hunden på samma sätt som människan - över hela huden - det är därför svårt för hunden att reglera kroppsvärme genom att svettas. TÄNK på detta i värme och sol! Istället börjar hunden att hässja, en flämtande fuktavstöttande typ av andning. Hunden har dessutom svettkörtlar på tassar men deras funktion är främst för att lämna doftmarkering - de har en stark karatärisktisk doft.
Trampdynorna är hundens stöttdämpare och utformade för att skydda hunden under långt liv med mycket rörelse. Klorna , som sitter på trampdynorna är hårda hudbildnader utformade för att tåla stark mekanisk påfrestning. Pulpan är den bindvävnad som förenar klon med klobenet.

Hundens tänder är spetsiga och lämpade för att slita sönder maten i lagom stora bitar. Placeringen på tänderna och käklederna gör att det inte finns möjlighet för hunden att mala sönder sin föda.

 

På varsin sida i överkäken finns tre små framtänder (incisiver), en hörntand (dens caninum) och sex kindtänder (premolarer och molarer). I underkäken ser det likadant ut, förutom att det är sju stycken kindtänder (4st premolarer).
Hundens hörntänder är långa och skall vara koniska med en svag böjning. I en hund med ett korekkt bett ligger underkäkens hörntänder alltid framför överkäkens.
Den delen på tanden som är synlig kallas krona och är täckt av emalj, i övrigt består tanden av tandben.

Hunden är först och främst en köttätare, en jägare (och asätare) och dess  matsmältningsorgan är konstruerat för att bearbeta nedlagda byten. Som jag skrev tidigare är tänderna, hörntänderna anpassade för att döda och slita sönder kött i lämpliga stycken, grovheten hos de bakre kindtänderna krossar ben och senor.
En mer finfördelning av födan är inte nödvändig, ofta ser man hund uppfödd på BARF som sliter sönder stycken och sväljer dem. Spjälkningen av maten börjar i munnen på hunden, men i motsats till oss människor har hunden inte de enzymer i saliven som bryter ned kolhydrater.
Maten, köttet blir mekaniskt bearbetat i munnen för att sedan passera matstrupen och hamna i matsäcken på ett par sekunder. 
I hundens matsäck finns en otroligt stark koncentration av saltsyra, den möjliggör nedbrytningen av farliga bakterier hunden kan få i sig. PH-värdet i hundens magsyra är 1, att jämnföra med våran som ligger på 4-5 i normalvärde.
I tomt tillständ rymmer den mellanstora hundens magsäck några få hundra ml och i fullt tillstånd kan den rymma upp till 5-6liter.
Från magsäck passerar maten vidare ut till hundens tunntarm , det tillsätts enzymer från bland annat bukspottskörteln med syfte att i det långa loppen bryta ned kolhydraterna.
Spjälkningen av maten slutförs i tunntarmen och när maten sedan når tjocktarmen är den nedbruten i de finaste molekyler. Det är nu vattnet spjälkas från "maten".
Hundens matspjälkningsorgan är bara hälften så lång som våran och anpassad till snabb nedbrytning av ben och rått kött.

 

Källa: BeeBronx Kennel ( Har fått lov att kopiera)